Vad frågar folk AI om? Analys av 10 000 verkliga konversationer

Amerikanska studier från de stora AI-företagen har redan visat vad folk använder chattbottar till på engelska. Europa på 22 språk är dock en annan historia – och den kan vi berätta utifrån vår egen data. Vid sidan av vår AI chat driver vi på 22 språk även ett kostnadsfritt chat GPT-alternativ – och det är just från det vi har sorterat 10 000 konversationer i 15 tematiska kategorier och tagit reda på vad européer egentligen vill ha av artificiell intelligens. Spoiler: mycket fler arbetsmejl än filosofiska debatter.

Om integritet direkt inledningsvis: vi har uteslutande arbetat med aggregerad, anonymiserad data – utan IP-adresser och utan att publicera innehållet i en enda konversation (alla exempel i artikeln är omskrivningar). Betalande kunders data ingår aldrig i våra studier. Detaljer i metodiken i slutet av artikeln.

Huvudresultat i korthet

Helhetsbilden: mejl, textkorrigeringar och läxor

Vinnaren är entydig: skriva en arbets- eller myndighetstext – ett mejl till chefen, ett klagomål till en leverantör, en ansökan till en myndighet, ett cv. En sjättedel av alla konversationer. Lägger vi till korrekturläsning av egna texter (11,6 %), personliga meddelanden och hälsningar (3,0 %) och översättningar (2,2 %) får vi studiens huvudtes:

En tredjedel av alla konversationer med AI (33,1 %) handlar om textarbete. Mer än allmänbildning, skola och praktiska guider tillsammans. Artificiell intelligens i Europa är varken ett orakel eller en kompis – det är en kontorsassistent. Det stämmer fint överens med vår tidsstudie: trafiktoppen ligger tisdag klockan 11 på förmiddagen, och i helgen halveras trafiken.

Extremfallen är portugiser och nederländare: en tredjedel av deras konversationer är ren korrekturläsning – ”här är min text, rätta den” (32,7 % respektive 28,6 % enbart för korrekturläsning). Ester och greker arbetar däremot knappt med text alls – för dem är AI mer en sökmotor och rådgivare.

Nationella profiler: vad varje land ägnar sig åt annorlunda

De sammanlagda siffrorna döljer det mest intressanta – varje marknad använder AI på sitt eget sätt. Här är de ämnen där respektive språk avviker mest; siffran inom parentes anger hur många gånger oftare ämnet förekommer än det europeiska genomsnittet:

Några profiler är värda att lyfta fram särskilt:

Tyskarna använder AI som ett uppslagsverk. Allmänbildning och kuriosa utgör 25,5 % av de tyska konversationerna – 2,6 gånger genomsnittet och mest av alla språk. Tillsammans med resultatet från tidsstudien (79,6 % av de tyska konversationerna är ett enda långt meddelande) bildas en konsekvent bild: exakt fråga, exakt svar, slut.

Engelskan är läxornas språk. Skola och studier utgör 18,6 % av de engelska konversationerna – dubbelt så mycket som genomsnittet. Till den engelska versionen strömmar en global publik av studenter: uppsatser, testfrågor, förklaringar av kursinnehåll.

Hälsa: en baltisk och balkansk domän

Litauer frågar AI om hälsa mest i Europa – var sjunde konversation. Och det handlar inte om allmänna råd: en typisk fråga är tolkning av egna provsvar eller biverkningar av ett specifikt läkemedel. Hela Baltikum och Balkan tar upp hälsa med AI dubbelt till två och en halv gånger så ofta som västra Europa – ett mönster som kan säga lika mycket om tillgången till läkare som om förtroendet för tekniken. Fransmän och polacker tar nästan aldrig upp hälsa med AI.

Byråkrati: AI som tjänsteman för Central- och Sydeuropa

Uppsägningstider, rätt till avgångsvederlag, bidrag, arv. Slovener och greker frågar AI om lagar och myndigheter i 15–17 % av konversationerna – och även tjeckiskan ligger högt (10,5 %, fjärde plats) liksom slovakiskan. I andra änden ligger engelska och nederländska (under 2 %). Där byråkratin är komplicerad och juridisk hjälp dyr frågar folk maskinen istället.

Det franska fenomenet: AI som scen

Det här är hela studiens tydligaste avvikelse: kreativt skrivande och rollspel utgör 21,8 % av de franska konversationerna – 5,5 gånger det europeiska genomsnittet och mer än arbetsskrivande. Franska användare (att döma av innehållet ofta unga animefans) låter AI spela favoritkaraktärer och för långa dialoger med dem – för dem är AI inget verktyg utan en scen. Vi fångade samma fenomen oberoende redan i artighetsstudien, där det franska rollspelet komplicerade mätningen av hur folk behandlar AI som en människa. För övriga språk ligger kreativt skrivande kvar kring 1–5 %.

Bonus: sexuellt innehåll är sällsyntare än ryktet säger

AI-chattbottar har rykte om sig att vara verktyg för erotiskt rollspel. Datan säger något annat: efter en sträng granskning (se metodiken) utgör explicit sexuellt innehåll 2,2 % av alla konversationer. Återigen leder franskan (11,0 %) före polskan (7,9 %) – för franskans del handlar det om en explicit gren av samma rollspelsfenomen. I sex språk hittade vi det inte alls, och tjeckiskan ligger med 0,6 % precis över noll. Se siffran som en lägsta uppskattning av beteendet i en vanlig, modererad chatt – specialiserade ”AI companion”-tjänster kommer att ha andra siffror.

Och ytterligare en kategori med förklaringsvärde: 5,5 % av folk bara testar AI – en hälsning utan uppföljning, ”hur mycket är 2 + 2”, ”kan du svenska?”. Den oberoende ordlistebaserade mätningen i artighetsstudien landade på samma siffra (5,4 %), vilket gläder oss metodiskt: två olika metoder, samma resultat.

Så mätte vi det

• Urval: 10 000 anonymiserade poster från GuideGlares kostnadsfria chat GPT-alternativ (versionen utan registrering), 23/6–24/7 2026, 22 språkversioner; efter borttagning av 6 tekniska dubbletter arbetar vi med 9 994 konversationer – samma urval som i våra studier om etikett och tid. Klassificeringen omfattade samtliga 9 994 konversationer. I rankinglistorna ingår språk med minst 50 konversationer (danska och finska föll bort). Urvalsstorlekarna sträcker sig från 53 konversationer (slovenska) till 2 775 (engelska); fullständiga antal per språk finns i den nedladdningsbara datan.
• Taxonomi: de 15 sakkategorierna plus ”testar AI”, ”övrigt” och ”ej kategoriserbart” tog vi fram empiriskt – genom manuell kodning av ett stratifierat urval på 629 konversationer, med definitioner och gränsregler för tveksamma fall (t.ex. ”översätt den här hälsotexten åt mig” är en översättning, inte hälsa; en begäran om ett färdigt myndighetsbrev är skrivande, en fråga om en paragraf är juridik).
• Klassificering: varje konversation placerades av en språkmodell i exakt en kategori utifrån den dominerande avsikten (baserat på användarmeddelandena). Kvaliteten mätte vi genom blind verifiering: en starkare modell omklassificerade oberoende 300 slumpmässiga konversationer utan kännedom om den ursprungliga etiketten – 81,7 % överensstämmelse, där avvikelserna nästan uteslutande ligger mellan angränsande kategorier (typiskt ”skriv en ny text” mot ”rätta min text”). Rangordningen av de stora kategorierna påverkas inte av detta; skillnader på upp till ~2 procentenheter mellan grannar i rankinglistan tolkar vi inte.
• Granskning av den känsliga kategorin: samtliga 336 konversationer märkta som sexuellt innehåll genomgick en extra sträng bedömning av en starkare modell. 66 % klarade granskningen – resten var övervägande romantiskt rollspel utan explicit innehåll, och vi flyttade det till kreativt skrivande. De publicerade NSFW-siffrorna är alltså efter korrigering; innan den skulle kategorin ha landat på 3,4 %.
• Statistik: procentandelarna är andelar inom respektive språk; för alla värden beräknar vi Wilsons 95-procentiga konfidensintervall (fullständiga i den nedladdningsbara datan). Uppgiften ”hur många gånger oftare än genomsnittet” är kvoten mellan kategorins andel i språket och dess andel i hela urvalet; vi kommenterar bara avvikelser på ≥1,5× vid tillräckligt stora urval.
• Integritet: vi har uteslutande arbetat med aggregerad data – utan IP-adresser, utan att identifiera användare, utan att publicera innehållet i konversationerna; alla exempel i artikeln och i taxonomins definitioner är omskrivningar.
• Begränsningar: en kategori per konversation (konversationer med flera syften får det dominerande ämnet); klassificeringen bygger på ett kort utdrag av konversationen; 3,1 % av konversationerna förblev ej kategoriserbara (fragment, osammanhängande text) och vi behåller dem i grundmängden. Språk är inte detsamma som land – särskilt för spanska, portugisiska och engelska skriver en betydande del av användarna från andra kontinenter. Urvalet består av användare av ett enda kostnadsfritt verktyg; siffrorna beskriver beteendet i vår chatt, inte hela landets befolkning.
• Data att ladda ner och citering: ladda ner den fullständiga aggregerade datan (18 kategorier × 22 språk × konfidensintervall) som CSV. Siffror och diagram får du gärna återanvända i artiklar, bloggar och presentationer – ange bara ”Källa: GuideGlare” med en aktiv länk till den här sidan, detaljer i citeringsvillkoren. Diagram i tryckkvalitet skickar vi gärna – skriv till info@explicaire.com.

Testa själv

Data till den här studien kommer från vårt kostnadsfria chat GPT-alternativ – det fungerar på alla 22 språk i den här studien, utan registrering, och den fullständiga versionen hittar du som AI chat GuideGlare. Oavsett om du behöver skriva ett mejl till chefen som en sjättedel av Europa, eller vill prata med din favoritkaraktär som fransmännen. Och om du undrar när alla hinner med allt detta kan du läsa uppföljningsstudien När pratar vi med AI.